Det finns inte så mycket beskrivet om denna annorlunda kultivar, men man tror att ´Fire Dragon´ lanserades redan 1899. Typiskt för kaktusblommande zonaler är de bakåtböjda och hoprullade kronbladen, som ger blommorna ett kaktusliknande utseende. Man har korsat fram mer än 25 olika kultivarer av denna typ. De flesta har ett mycket kraftigt och rangligt växtsätt som gör det nödvändigt att binda upp stänglarna vid blompinnar. Andra har ett nästan hängande växtsätt, vilket gör att dom passar bra i ampel. Detta växtsätt har dom trots att man inte lyckats finna något samband med peltatumhybriderna när man söker längre tillbaka i tiden.

Det finns några få dvärgexemplar av kaktusblommande zonalpelargoner. En av dessa, ´Spitfire´ har en vit kant runt bladen. Definitionen av dvärgpelargon kan du hitta under det avsnittet.

Kultivaren ´Fire Dragon´ har en tendens att ha två typer av blommor på samma planta. Båda är orangeröda fyllda blommor, men den ena har karakteristiska bakåtböjda kronblad och den andra har lite bredare kronblad, som inte är hoprullade. I några kataloger benämns den sistnämnda ´Chinese Dragon´ trots att båda typerna av blommor uppträder samtidigt på samma planta.

Det är normalt inga problem att sköta dessa kultivarer, bara man binder upp dom i tid. Ett alternativ är att toppa plantan ett flertal gånger och på så vis "tvinga" plantan att grena sig och därmed få ett mer buskigt växtsätt. Men en sådan toppning medför ofta en något sparsammare blomning. Att övervintra kaktusblommande pelargoner är som för övriga kultivarer av zonalpelargoner: torrt, svalt och ljust.

Sorterna förökas med örtaktiga sticklingar som planteras i sandblandad såjord.

© Bent Nielsen översatt av Lilian Färnevik 2007